Gurra-Ålen 1-0
"Alltså Gurra, din blogg är så jävla mycket bättre än Ålens. Visserligen har ni båda jävligt ointressanta liv, men du skriver bättre. Egentligen suger båda era bloggar, fast Ålens suger mer än din."
- Simon Mellgård, ålänning
Tack för de vänliga orden, Simon.
/Gurra
- Simon Mellgård, ålänning
Tack för de vänliga orden, Simon.
/Gurra
Mer betting
Ända sedan de gamla grekernas glansdagar har betting, som är svengelska för vadslagning, varit en del av samhället. Att slå vad om något har ofta fungerat som ett sätt att öka spänningen i specifika händelser och därmed göra vardagen lite roligare. Bland mig och mina klasskompisar har betting varit ett återkommande fenomen. Det började redan för över tre år sedan under vår första termin där vi började spela på vad folk skulle få för betyg på en tenta. Precis som vilket spelbolag som helst satte vår egen bookmaker och tillika speldjävulen själv, Olof ("I call him Gamblor!"), ett antal odds på diverse personer i klassen. Dessa odds baserades på den spelbare personens tidigare prestationer i skolan samt dennes egen bedömning av hur tentan gick. Under årens lopp har detta utvecklats från endast betyg som spelobjekt till att även inkludera andra saker. En klassiker i sammanhanget är till exempel hur mycket Sollet skulle gå upp i vikt under en Thailandsvistelse.
Vet inte om jag fick blodad tand från att diskutera odds gällande mitt och Olofs vara eller icke vara som invalidos, men jag bestämde mig hux flux för att agera bookie för betyg i den kurs som jag med flera nyss avslutat, nämligen Internationellt företagande 2. Lite jobbigt att läraren redan talat om att ingen kommer bli underkänd vilket innebär att ett-kryss-två-principen ryker till förmån för så kallad "tennisbetting", det vill säga endast två alternativt att spela på. Här nedan följer oddsen och vem som helst kan spela på vem som helst, även om det kanske mest riktar sig till de IMF-människor som läser detta. Vissa har även redan spelat, men ju fler som spelar desto mer har jag chans att vinna - eller förlora, beroende på hur man ser det.
Betyg i Internationellt företagande 2
Ålen: G 1,60 VG 2,20
Challe: G 1,75 VG 1,95
Salsa: G 1,30 VG 3,50
Gurra: G 1,50 VG 2,50
Amir: G 2,20 VG 1,60
Astrid: G 4,00 VG 1,20
Fredrik: G 1,70 VG 2,00
Stefan: G 3,50 VG 1,30
Patricia: G 1,30 VG 3,50
Helene: G 1,10 VG 6,00
Och Helene, jag hoppas du inte tar illa upp att ditt odds på VG är relativt högt. Kan trösta dig med att Ålen spelat på det i alla fall =).
/Gurra
Vet inte om jag fick blodad tand från att diskutera odds gällande mitt och Olofs vara eller icke vara som invalidos, men jag bestämde mig hux flux för att agera bookie för betyg i den kurs som jag med flera nyss avslutat, nämligen Internationellt företagande 2. Lite jobbigt att läraren redan talat om att ingen kommer bli underkänd vilket innebär att ett-kryss-två-principen ryker till förmån för så kallad "tennisbetting", det vill säga endast två alternativt att spela på. Här nedan följer oddsen och vem som helst kan spela på vem som helst, även om det kanske mest riktar sig till de IMF-människor som läser detta. Vissa har även redan spelat, men ju fler som spelar desto mer har jag chans att vinna - eller förlora, beroende på hur man ser det.
Betyg i Internationellt företagande 2
Ålen: G 1,60 VG 2,20
Challe: G 1,75 VG 1,95
Salsa: G 1,30 VG 3,50
Gurra: G 1,50 VG 2,50
Amir: G 2,20 VG 1,60
Astrid: G 4,00 VG 1,20
Fredrik: G 1,70 VG 2,00
Stefan: G 3,50 VG 1,30
Patricia: G 1,30 VG 3,50
Helene: G 1,10 VG 6,00
Och Helene, jag hoppas du inte tar illa upp att ditt odds på VG är relativt högt. Kan trösta dig med att Ålen spelat på det i alla fall =).
/Gurra
Jag har sålt min själ
Och så har jag gjort det igen. Jag har återigen sålt min själ till djävulen Norge och dennes främste lärjunge Ringnes bryggeri. Med andra ord har jag anmält mitt intresse till att jobba som "det-yrke-som-jag-vägrar-nämna-då-jag-hatar-det-mer-än-allt-annat-i-världen" i Oslo i sommar. Detta trots att jag mer eller mindre svor att aldrig mer jobba där. För hur mycket jag än försökt intala mig själv att det bara är en slags backupp om jag inte får något annat jobb, så vet jag att jag kommer hamna där. Och hur mycket jag sedan försöker intala mig att det inte kommer bli hela sommaren och att det därför är rätt lugnt, så vet jag att det kommer suga så mycket röv att alla världens rövar inte räcker till för den mängden av sugeri. "This sucks more than anything has ever sucked before" för att citera Beavis and Butthead.
Men varför gör jag det här kan man undra? Är jag självdestruktiv månne? Nä, inte direkt. Jag är snarare väldigt griig och lockas nåt så ofantligt av pengarna. Genom att spendera endast två månader i absolut pina kan jag leva gött resten av året, och det har varit och är forffarande mitt huvudargument för att åka dit - the end jusifies the means helt enkelt. Men på något sätt känns det ändå inte riktigt bra. Två månader per år är trots allt en sjättedel, och till skillnad från min kompis Sollet som glömt bort vissa delar av sin Ringnes-vistelse eftersom han enligt egen utsago förträngt dem, så minns jag hur jävligt allt från tidigare år var. Tänk om det är så att när jag, kanske inte direkt säljer utan mer "lånar ut" min själ till nämnde Satans lärunge, förlorar en del av den. Sorglig tanke minst sagt...
Vill även passa på att meddela en intressant utveckling i den vadslagning som jag delgav i mitt förra inlägg. Olof har idag fått reda på att han kommer få 5300 kr i ersättning för det ärr eller snarare den knöl som sitter på hans axel till följd av en snowboard-olycka. Det är dock nödvändigtvis inte det slutgiltiga beloppet eftersom hans funtionalitet i armen fortfarande ska testas. Undrar om det testet kommer fram till att det är på grund av skadan som han inte kan klappa i takt. Jävlar vad mycket pengar han skulle kunna få i så fall! Hur som helst kan man definitivt säga att Olof har tagit ledningen varför det numera är liveodds som gäller. Och här nedan följer de första oddsen.
Olof: 1,80
Gustav: 2,00
Jag kommer fortsätta rapportera lite då och då om vidare utveckling i matchen. Men det är som sagt möjligt att lägga sitt bet redan nu =).
/Gurra
Men varför gör jag det här kan man undra? Är jag självdestruktiv månne? Nä, inte direkt. Jag är snarare väldigt griig och lockas nåt så ofantligt av pengarna. Genom att spendera endast två månader i absolut pina kan jag leva gött resten av året, och det har varit och är forffarande mitt huvudargument för att åka dit - the end jusifies the means helt enkelt. Men på något sätt känns det ändå inte riktigt bra. Två månader per år är trots allt en sjättedel, och till skillnad från min kompis Sollet som glömt bort vissa delar av sin Ringnes-vistelse eftersom han enligt egen utsago förträngt dem, så minns jag hur jävligt allt från tidigare år var. Tänk om det är så att när jag, kanske inte direkt säljer utan mer "lånar ut" min själ till nämnde Satans lärunge, förlorar en del av den. Sorglig tanke minst sagt...
Vill även passa på att meddela en intressant utveckling i den vadslagning som jag delgav i mitt förra inlägg. Olof har idag fått reda på att han kommer få 5300 kr i ersättning för det ärr eller snarare den knöl som sitter på hans axel till följd av en snowboard-olycka. Det är dock nödvändigtvis inte det slutgiltiga beloppet eftersom hans funtionalitet i armen fortfarande ska testas. Undrar om det testet kommer fram till att det är på grund av skadan som han inte kan klappa i takt. Jävlar vad mycket pengar han skulle kunna få i så fall! Hur som helst kan man definitivt säga att Olof har tagit ledningen varför det numera är liveodds som gäller. Och här nedan följer de första oddsen.
Olof: 1,80
Gustav: 2,00
Jag kommer fortsätta rapportera lite då och då om vidare utveckling i matchen. Men det är som sagt möjligt att lägga sitt bet redan nu =).
/Gurra
Bet!
Nu har jag äntligen och efter mycket om och men fått tummen ur och börjat "arbetet" med att söka invaliditetsersättning (jo det heter så) för den handled som jag skadade för tre år sedan. Alla historier jag hört från folk som fått tiotusentals kronor för skador och "men" som de egentligen inte besväras av har länge lockat mig till att själv pröva lyckan. Dock har jag även haft farhågor om att jag kommer behöva gå igenom mycket byrokrati och kanske inte få några pengar alls. Det som nu fått mig tillräckligt motiverad att ta tag i det här är att även min här-på-bloggen-ofta-omnämnde-polare Olof bestämt sig för att söka invaliditetsersättning för en gammal skada. Man kan säga att vi har sporrat varandra till detta och för att göra det extra intressant har vi även tänkt att slå vad om vem som kan få ut mest pengar. Denna vadslagning är även så att säga öppen för allmänheten, vilket innebär att vem som helst kan spela på vem som vinner.
Vad har vi då för men som vi besväras av i vårt vardagliga liv? Här nedan följer en beskrivning av våra skador/besvär samt övriga förutsättningar - allt för att ni ska kunna få tillräcklig information för att göra ert vad.
Olof: För ex antal år sedan åkte Olof snowboard och körde rakt in i en liten stubbe (tror jag det var) och ramlade så olyckligt att han slet av sina "axelband". Förutom att han sedan dess vägrar köra med mörka goggles - han hävdar att det var orsaken till olyckan - har han även fått en uppstickande "knöl" från axeln, vilket kan anses vara något av en skönhetsfläck i ett annars så "fint" exemplar. I övrigt besväras han inte alls av skadan varför man skulle kunna tro att han inte borde kunna få ut några pengar överhuvudtaget. Dock är Olof något av en mästare på att spela en "snyftare", det vill säga att han gärna kan överdriva sina besvär utan några som helst skrupler. Ni som läst det brev han skrev till csn i höstas, där han typ både kröp och bad på sina bara knän i skrift, vet vad jag menar.
Jag: För tre år sedan bröt jag som sagt min handled, även det på en snowboard. Detta så pass illa att jag var tvungen att bli oppererad och få en hel drös med titanplattor- och skruvar i mig för att hålla allt på plats. Jag har också två stycken ärr på handleden, ett på ovansidan och ett på undersidan, som en följd av denna operation. Trots att läkarna från början var en aning tveksamma till hur återställd jag skulle bli efter det här har det läkt ganska bra. Fast jag besväras ändå vid en del lyft där jag använder handleden mycket, plus att jag inte har full rörlighet och kommer troligen aldrig få det heller. Problemet är bara att jag, till skillnad från Olof, har väldigt svårt att göra mig själv till offer och ljuga om mina problem. Inte för att jag ser något moraliskt fel i det utan för att jag helt enkelt inte har så höga tankar om mina "ljugarkunskaper". Men då första steget i processen består av att fylla i ett formulär så har jag inga problem att belysa problemen lite extra. Jag har till exempel angett att mina fritidsaktiviteter har ändrats eftersom "... tidigare tränade jag väldigt mycket på gym och dylikt, något som har blivit mycket svårare nu då jag känner smärta i handleden vid fysisk ansträngning". Återstår att se om jag kan upprepa samma ord när jag väl står där framför en läkare.
Kan vara farligt det där med att åka snowboard. Eller lukrativt, beroende på hur man ser det.
Så vad tror ni - vem vinner? Det kan hända att det dyker upp en del odds för folk som bor i Västerås (som på den gamla goda tiden). Dessa odds är dock inte satta än, men håll tillgodo.
/Gurra
Vad har vi då för men som vi besväras av i vårt vardagliga liv? Här nedan följer en beskrivning av våra skador/besvär samt övriga förutsättningar - allt för att ni ska kunna få tillräcklig information för att göra ert vad.
Olof: För ex antal år sedan åkte Olof snowboard och körde rakt in i en liten stubbe (tror jag det var) och ramlade så olyckligt att han slet av sina "axelband". Förutom att han sedan dess vägrar köra med mörka goggles - han hävdar att det var orsaken till olyckan - har han även fått en uppstickande "knöl" från axeln, vilket kan anses vara något av en skönhetsfläck i ett annars så "fint" exemplar. I övrigt besväras han inte alls av skadan varför man skulle kunna tro att han inte borde kunna få ut några pengar överhuvudtaget. Dock är Olof något av en mästare på att spela en "snyftare", det vill säga att han gärna kan överdriva sina besvär utan några som helst skrupler. Ni som läst det brev han skrev till csn i höstas, där han typ både kröp och bad på sina bara knän i skrift, vet vad jag menar.
Jag: För tre år sedan bröt jag som sagt min handled, även det på en snowboard. Detta så pass illa att jag var tvungen att bli oppererad och få en hel drös med titanplattor- och skruvar i mig för att hålla allt på plats. Jag har också två stycken ärr på handleden, ett på ovansidan och ett på undersidan, som en följd av denna operation. Trots att läkarna från början var en aning tveksamma till hur återställd jag skulle bli efter det här har det läkt ganska bra. Fast jag besväras ändå vid en del lyft där jag använder handleden mycket, plus att jag inte har full rörlighet och kommer troligen aldrig få det heller. Problemet är bara att jag, till skillnad från Olof, har väldigt svårt att göra mig själv till offer och ljuga om mina problem. Inte för att jag ser något moraliskt fel i det utan för att jag helt enkelt inte har så höga tankar om mina "ljugarkunskaper". Men då första steget i processen består av att fylla i ett formulär så har jag inga problem att belysa problemen lite extra. Jag har till exempel angett att mina fritidsaktiviteter har ändrats eftersom "... tidigare tränade jag väldigt mycket på gym och dylikt, något som har blivit mycket svårare nu då jag känner smärta i handleden vid fysisk ansträngning". Återstår att se om jag kan upprepa samma ord när jag väl står där framför en läkare.
Kan vara farligt det där med att åka snowboard. Eller lukrativt, beroende på hur man ser det.
Så vad tror ni - vem vinner? Det kan hända att det dyker upp en del odds för folk som bor i Västerås (som på den gamla goda tiden). Dessa odds är dock inte satta än, men håll tillgodo.
/Gurra
Goochen tycker till
Det har faktiskt inte hänt så mycket sedan sist vilket är anledningen till att jag inte har varit så aktiv med bloggandet. Dock verkar det som att jag på senare tid fått mer respons på inlägg där jag delar med mig av mina tankar och funderingar än av händelser ur mitt liv, åtminstone att döma av antalet kommentarer på de respektive inläggen. Vet inte riktigt vad det här säger egentligen. Är mitt liv väldigt ointressant eller är mina funderingar väldigt intressanta? En intressant frågeställning i alla fall. Tänkte undersöka detta genom att ta upp ett antal ytterst subjektiva åsikter om diverse saker och ting. Jag kommer att använda mig av Patrik Ekvall-modellen, som går ut på att man sätter frasen "Jag tycker" framför ett par aktuella ämnen och sedan kortfattat helt enkelt redogör för vad man tycker om dem (ni som brukar kolla på TV4-Sporten vet säkert vad jag menar).
Jävlar vad skadad jag är som lägger upp en sådan sak enligt en typisk uppsatsmall. Partik Ekvall-modellen är för övrigt väl använd i sådana sammanhang.
Jag tycker att det senaste avsnittet av 24 (nummer 12, säsong 7) var bland det bästa jag någonsin sett på tv (även om jag såg det på en dator). Det är helt otroligt att en serie som i princip bygger på att über-agenten Jack Bauer ska rädda världen från onda terrorister som ska döda amerikaner, efter sju säsonger fortfarande känns fräsch och nyskapande.
Jag tycker att Star pilots som var med i melodifestivalen (ja, jag såg på den) borde ha gått till final och vunnit hela jävla skiten eftersom bandet var det roligaste jag har sett i detta vedervärdiga sammanhang. Att i princip varenda textrad i låten var en megaklyscha med tydliga passningar till tidigare låtar i musikhistorien (till exempel "you trade your passion for glory") var svinkul - oasvett om det var medveten självdistans eller inte. Svenska folket har ingen humor helt enkelt.
Jag tycker att folk borde börja köpa mer grejer och inte vara så rädda för den av Aftonbladet med flera super-upphausade finanskrisen. Om alla gjorde det skulle vi klara oss ur den fortare. Och ja, jag är medveten om paradoxen i att jag, en närmast självutnämnd snåljåp som gärna håller i sina pengar, ber folk agera tvärtemot mig själv, vilket innebär att jag kanske inte direkt lever som jag lär. Men som sagt, jag tycker att andra ska köpa mer grejer. Så är det.
Jag tycker att min käre vän Ålen inte borde företa sig så många olika projekt i form av extrakurser, vara företagsvärd och spela tennis med mera, och sedan klaga över att han har så mycket att göra. Istället borde han följa med till Lofsdalen och åka snowboard så att jag slipper göra ytterligare en misstänkt bögresa ensam med Olof.
Jag tycker att det är helt fantastiskt jävla underbart att programmet Den rätte för Rosing, trots extrem medial uppmärksamhet och intensiv marknadsföring, har blivit en mindre flopp. Svenska folket har bra smak helt enkelt.
Vad tycker du om det jag tycker. Tyck till vetja!
/Gurra
Jävlar vad skadad jag är som lägger upp en sådan sak enligt en typisk uppsatsmall. Partik Ekvall-modellen är för övrigt väl använd i sådana sammanhang.
Jag tycker att det senaste avsnittet av 24 (nummer 12, säsong 7) var bland det bästa jag någonsin sett på tv (även om jag såg det på en dator). Det är helt otroligt att en serie som i princip bygger på att über-agenten Jack Bauer ska rädda världen från onda terrorister som ska döda amerikaner, efter sju säsonger fortfarande känns fräsch och nyskapande.
Jag tycker att Star pilots som var med i melodifestivalen (ja, jag såg på den) borde ha gått till final och vunnit hela jävla skiten eftersom bandet var det roligaste jag har sett i detta vedervärdiga sammanhang. Att i princip varenda textrad i låten var en megaklyscha med tydliga passningar till tidigare låtar i musikhistorien (till exempel "you trade your passion for glory") var svinkul - oasvett om det var medveten självdistans eller inte. Svenska folket har ingen humor helt enkelt.
Jag tycker att folk borde börja köpa mer grejer och inte vara så rädda för den av Aftonbladet med flera super-upphausade finanskrisen. Om alla gjorde det skulle vi klara oss ur den fortare. Och ja, jag är medveten om paradoxen i att jag, en närmast självutnämnd snåljåp som gärna håller i sina pengar, ber folk agera tvärtemot mig själv, vilket innebär att jag kanske inte direkt lever som jag lär. Men som sagt, jag tycker att andra ska köpa mer grejer. Så är det.
Jag tycker att min käre vän Ålen inte borde företa sig så många olika projekt i form av extrakurser, vara företagsvärd och spela tennis med mera, och sedan klaga över att han har så mycket att göra. Istället borde han följa med till Lofsdalen och åka snowboard så att jag slipper göra ytterligare en misstänkt bögresa ensam med Olof.
Jag tycker att det är helt fantastiskt jävla underbart att programmet Den rätte för Rosing, trots extrem medial uppmärksamhet och intensiv marknadsföring, har blivit en mindre flopp. Svenska folket har bra smak helt enkelt.
Vad tycker du om det jag tycker. Tyck till vetja!
/Gurra
"Har du varit i Göteborg?"
På sistone har det blivit en jevvla massa inlägg om mina egna funderingar gällande försäkringskassor och Ålar och dylikt. Därför känns det som att är dags för ett inlägg om min vardag igen, och vad passande då att jag har lite anekdoter från min helg (för att skildra vardagen liksom) i Göteborg att dela med mig av.
Jag var nämligen i Göteborg av den anledningen att min gode vän Ponta fyllde år, men även för att träffa lite andra compadres som jag inte sett på ett tag. No offence Ponta, men det är ju inte så att jag åker bara för din skull. Det är alltid lika trevligt att träffa dessa gamla "säsongs-vänner", mest för att jag aldrig behöver känna mig gammal i deras sällskap. Ponta blev exempelvis ganska exakt 100 år i år och jag tror nog jag är yngst av alla i det här gänget - inte ofta det händer!
Själva resan började med att jag villade bort mig lite halvt när jag skulle möta min polare Skallen. Tydligen så hade jag glömt bort hur man hittade från centralen till avenyn, vilket är ungefär två meters avstånd. När vi väl fann varandra(!) begav vi oss ut på jakt efter en present till det ovannämnda födelsedagsbarnet och hittade en jävligt najs och grön Burton-tischa. Efter detta dagsverke kände vi oss förtjänta av en after work-öl och gick därför till närmaste (egentligen billigaste) ställe där ölen flödade likt vin. Vi bestämde oss dock för att lägga ner runt 7 då vi trots allt ville vara fresha dagen efter. Detta höll vi på ända tills senare på kvällen då en annan kompis, Eva, anlände till staden och ville dricka öl även hon. Blev ändå en lugn kväll med endast ett par öl till, även om det tog hårdare på vissa personer.
Lördag dag ängnades åt shopping där jag framförallt ville få tag på en skjorta. Eller för att vara ärlig kanske det mer är Carro som vill att jag ska få tag på en skjorta. För en tid sedan sa hon: "Du vet, jag tycker att det är snyggt med en kille i skjorta...", vilket översatt från inlindat tjejspråk till rakt-på-sak killspråk betyder ungefär "Du lär ju köpa en skjorta!". Faktum är att jag redan köpt en skjorta dagen innan, men som jag fortfarande var lite osäker på. Framförallt var den ganska liten och kort i armarna vilket framhävde mina biceps. Detta är inte direkt positivt då mina biceps inte existerar. Det, plus att Eva, mitt smakråd för dagen, tyckte att skjortan inte var speciellt snygg fick mig att till slut lämna tillbaka den.
Senare på kvällen bar det av till Pontas fest. Jag skulle gå dit tillsammans med Eva men fick vänta på henne typ hur länge som helst. Troligen hade hon glömt bort hur man smikar sig eftersom hon tidigare på dagen köpt sin första mascara på hur länge som helst. Hon skyllde detta på extrem pengabrist, men helt ärligt: är inte det som om en kille skulle vara utan deo hur länge som helst?
Och i och med ovanstående rader om smink, deo och hur kläder sitter på mig är det helt befogat om ni läsare i kör utbrister i en "oh my god, you're gay!". Jag bjuder på den.
Pontas fest var mycket trevligt med möten med både gamla och nya bekanta och en schysst buffé av bjudgrogg. Denna bjudgrogg blandades i slutet av kvällen ihop till ett av en person vid namn "Fejk-Charles". En grogg blandad av någon som heter så kan ju inte bli fel. Vi gick sedan ut på Neff, ett ställe som det känns som jag varit på hur många gånger som helst men som fortfarande är riktigt schysst. Vi hade sedan planer på att gå vidare så där runt fyrasnåret, men då det var både kö och inträde på flera ställen - något som kändes helt absurt för en lantis som inte är van hur det går till i storstaden - beslöt vi oss för att call it a night.
Som alltid, en mycket trevlig vistelse i Sveriges framstjä... eller framsida kanske man säger.
Skulle gärnan haft någon skön bild från helgen här också, men tyvärr glömde jag min kamera och det verkar som att ingen annan tog några kort heller. Så det får bli en skön gammal bild istället.
Grattis på föedelsedagen, Ponta!
/Gurra
Jag var nämligen i Göteborg av den anledningen att min gode vän Ponta fyllde år, men även för att träffa lite andra compadres som jag inte sett på ett tag. No offence Ponta, men det är ju inte så att jag åker bara för din skull. Det är alltid lika trevligt att träffa dessa gamla "säsongs-vänner", mest för att jag aldrig behöver känna mig gammal i deras sällskap. Ponta blev exempelvis ganska exakt 100 år i år och jag tror nog jag är yngst av alla i det här gänget - inte ofta det händer!
Själva resan började med att jag villade bort mig lite halvt när jag skulle möta min polare Skallen. Tydligen så hade jag glömt bort hur man hittade från centralen till avenyn, vilket är ungefär två meters avstånd. När vi väl fann varandra(!) begav vi oss ut på jakt efter en present till det ovannämnda födelsedagsbarnet och hittade en jävligt najs och grön Burton-tischa. Efter detta dagsverke kände vi oss förtjänta av en after work-öl och gick därför till närmaste (egentligen billigaste) ställe där ölen flödade likt vin. Vi bestämde oss dock för att lägga ner runt 7 då vi trots allt ville vara fresha dagen efter. Detta höll vi på ända tills senare på kvällen då en annan kompis, Eva, anlände till staden och ville dricka öl även hon. Blev ändå en lugn kväll med endast ett par öl till, även om det tog hårdare på vissa personer.
Lördag dag ängnades åt shopping där jag framförallt ville få tag på en skjorta. Eller för att vara ärlig kanske det mer är Carro som vill att jag ska få tag på en skjorta. För en tid sedan sa hon: "Du vet, jag tycker att det är snyggt med en kille i skjorta...", vilket översatt från inlindat tjejspråk till rakt-på-sak killspråk betyder ungefär "Du lär ju köpa en skjorta!". Faktum är att jag redan köpt en skjorta dagen innan, men som jag fortfarande var lite osäker på. Framförallt var den ganska liten och kort i armarna vilket framhävde mina biceps. Detta är inte direkt positivt då mina biceps inte existerar. Det, plus att Eva, mitt smakråd för dagen, tyckte att skjortan inte var speciellt snygg fick mig att till slut lämna tillbaka den.
Senare på kvällen bar det av till Pontas fest. Jag skulle gå dit tillsammans med Eva men fick vänta på henne typ hur länge som helst. Troligen hade hon glömt bort hur man smikar sig eftersom hon tidigare på dagen köpt sin första mascara på hur länge som helst. Hon skyllde detta på extrem pengabrist, men helt ärligt: är inte det som om en kille skulle vara utan deo hur länge som helst?
Och i och med ovanstående rader om smink, deo och hur kläder sitter på mig är det helt befogat om ni läsare i kör utbrister i en "oh my god, you're gay!". Jag bjuder på den.
Pontas fest var mycket trevligt med möten med både gamla och nya bekanta och en schysst buffé av bjudgrogg. Denna bjudgrogg blandades i slutet av kvällen ihop till ett av en person vid namn "Fejk-Charles". En grogg blandad av någon som heter så kan ju inte bli fel. Vi gick sedan ut på Neff, ett ställe som det känns som jag varit på hur många gånger som helst men som fortfarande är riktigt schysst. Vi hade sedan planer på att gå vidare så där runt fyrasnåret, men då det var både kö och inträde på flera ställen - något som kändes helt absurt för en lantis som inte är van hur det går till i storstaden - beslöt vi oss för att call it a night.
Som alltid, en mycket trevlig vistelse i Sveriges framstjä... eller framsida kanske man säger.
Skulle gärnan haft någon skön bild från helgen här också, men tyvärr glömde jag min kamera och det verkar som att ingen annan tog några kort heller. Så det får bli en skön gammal bild istället.
Grattis på föedelsedagen, Ponta!
/Gurra
