Olof's most amazing stories
Då har skolan börjat igen och nästan på en gång fick jag "svinigt" mycket att göra, så därför tänkte jag passa jag på att uppdatera bloggen lite frekventare än vanligt. Skulle nästan säga att jag därmed har den flitigast uppdaterade IMF-bloggen out there (eller ja, förutom Minjas, Sollets, Mingos, Challes och säkert ett par till). Hur som helst så har det hänt ganska mycket sedan sist.
Först och främst har jag ju haft besök av mannen, marodören, mariconen - Olof. Hans vistelse började med att jag fick sitta och vänta på vederbörande på Salzburgs tågstation i typ 2 timmar utan någon som helst telefonkontakt. Anledningen var, enligt mig, att Olof hade skaffat nytt telefonnummer utan att berätta det för mig samt att han inte hade några pengar på sin telefon. Ni förstår, Olof kommer från Småland där folket är kända för att vara snåla (kasta sten i glashus någon?). Till slut träffade vi på varandra och begav oss hem till mitt hem i världsmetropolen Puch där vi "chillade the fuck out" (hehe), för nästa morgon skulle vi ge oss ut i snowboardbacken. Blev en rätt schysst dag med hyfsad åkning och rätt bra väder, även om det var stört mycket folk, vilket gjorde att det bildades stora pucklar i backen framåt eftermiddagen. Det blev minst sagt svåråkt, eller vad säger du, OG?
För er som inte känner Olof - here he is!
Tur då att dagen efter blev betydligt bättre. Vi drog till Sportgastein - numera mitt andra hem - och där var det betydligt mindre folk plus lite kallare, vilket gjorde att det blev riktigt schysst åkning. Lyckades till och med släpa (bokstavligt talat) med Olof ut i off-pisten för ett par trevliga skogsåk. Lite synd att det inte hade kommit någon ny snö på ett tag så att nämnde Kalmarit hade kunnat få lite riktigt alp-puder att götta sig i. Tyvärr lyckades vi tajma in en rejäl värmebölja just den här helgen, men mer om den lite senare.
Senare på kvällen blev det swedish invasion i Slazburg city av hela 6 svennejävlar. Eftersom jag och Olof skulle upp och åka dagen efter var vårt tema för kvällen "drick med måtta", något som vi höll stenhårt på - for about a microsecond! Det slank ner en och annan alkoholhaltig dryck innan vi tog vårt förnuft till fånga och bestämde oss för att inte dricka den där sista drinken för kvällen. Om vi bara undvek den så skulle vi ju garanterat vara fräscha morgonen efter. Jojo! Precis innan vi gick och la oss sa Olof något i stil med: "klart vi åker imorrn!" och när jag sedan vaknar efter 2 timmar lång nattsömn hör jag på bred, grötig småländska "fan Gurra, vi skiter i det här". Vet inte om det var för att Olof kvällen innan även hade sagt att jag skulle vara jävlig mot honom om han inte ville gå upp, vilket jag tolkade som att det var tillåtet att sparka på honom, men vi lyckades komma iväg. Den här dagen skulle dock vädret ställa till det ordentligt. Det var hur varmt som helst, en hel del tyskar och annat pack (läs: smålänningar) i backen och detta resulterade i att de meterhöga pucklarna kom fram tidigare än vanligt. Konstigt nog blev det ändå en rätt schysst dag med lite skön chillåkning och stekande i solen. Dock bestämde vi oss för att gå tillbaka till ett säkert kort, varför vi åkte till Sportgastein dagen efter och så fick Olof avsluta sin vistelse med ännu en trevlig dag i backen.
Olof Sportgastein
Olof är inte den enda gangstern i Sportgastein
Fast egentligen är det fel att kalla detta ett avslut eftersom detta besök blev förevigat i form av en film. Om ni surfar in på Youtube och söker på "Olof's most amazing videos" så får ni chansen att se just Olofs mest spektakulära videos (vad gillade du den översättningen av titeln, Olof? Du är ju ett sånt stort fan av sånt). Kan ju för övrigt tipsa er IMF:are om att det finns lite saker ni kanske känner igen i ovannämnda film?
Sedan är ju detta inte det enda jag har publicerat på Youtube. För ett par läste veckor sedan läste jag och Anna en kurs där vi fick i uppgift (eller snarare valde uppgiften själva) att göra en så kallad "Yearbook" - en film om vad vi utbytesstudenter har gjort här nere i Österrike. Om ni vill se den osminkade och brutala sanningen om livet i detta bromsspår i kalsongen som kallas Österrike så föreslår jag att ni går in på Youtube och skriver in "Yearbook ws 2007" i sökfältet (filmen är i två delar och del 1 är högst upp).
För er lata jävlar (ännu fler stenar i glashuset) kan jag ju lägga upp lite länkar:
Yearbook ws 2007 http://www.youtube.com/results?search_query=yearbook+ws+2007&search_type=
Olof's most amazing videos http://www.youtube.com/results?search_query=olof%27s+most+amazing+videos&search_type=
Hörs och ses!
/Gurra
Först och främst har jag ju haft besök av mannen, marodören, mariconen - Olof. Hans vistelse började med att jag fick sitta och vänta på vederbörande på Salzburgs tågstation i typ 2 timmar utan någon som helst telefonkontakt. Anledningen var, enligt mig, att Olof hade skaffat nytt telefonnummer utan att berätta det för mig samt att han inte hade några pengar på sin telefon. Ni förstår, Olof kommer från Småland där folket är kända för att vara snåla (kasta sten i glashus någon?). Till slut träffade vi på varandra och begav oss hem till mitt hem i världsmetropolen Puch där vi "chillade the fuck out" (hehe), för nästa morgon skulle vi ge oss ut i snowboardbacken. Blev en rätt schysst dag med hyfsad åkning och rätt bra väder, även om det var stört mycket folk, vilket gjorde att det bildades stora pucklar i backen framåt eftermiddagen. Det blev minst sagt svåråkt, eller vad säger du, OG?
För er som inte känner Olof - here he is!
Tur då att dagen efter blev betydligt bättre. Vi drog till Sportgastein - numera mitt andra hem - och där var det betydligt mindre folk plus lite kallare, vilket gjorde att det blev riktigt schysst åkning. Lyckades till och med släpa (bokstavligt talat) med Olof ut i off-pisten för ett par trevliga skogsåk. Lite synd att det inte hade kommit någon ny snö på ett tag så att nämnde Kalmarit hade kunnat få lite riktigt alp-puder att götta sig i. Tyvärr lyckades vi tajma in en rejäl värmebölja just den här helgen, men mer om den lite senare.
Senare på kvällen blev det swedish invasion i Slazburg city av hela 6 svennejävlar. Eftersom jag och Olof skulle upp och åka dagen efter var vårt tema för kvällen "drick med måtta", något som vi höll stenhårt på - for about a microsecond! Det slank ner en och annan alkoholhaltig dryck innan vi tog vårt förnuft till fånga och bestämde oss för att inte dricka den där sista drinken för kvällen. Om vi bara undvek den så skulle vi ju garanterat vara fräscha morgonen efter. Jojo! Precis innan vi gick och la oss sa Olof något i stil med: "klart vi åker imorrn!" och när jag sedan vaknar efter 2 timmar lång nattsömn hör jag på bred, grötig småländska "fan Gurra, vi skiter i det här". Vet inte om det var för att Olof kvällen innan även hade sagt att jag skulle vara jävlig mot honom om han inte ville gå upp, vilket jag tolkade som att det var tillåtet att sparka på honom, men vi lyckades komma iväg. Den här dagen skulle dock vädret ställa till det ordentligt. Det var hur varmt som helst, en hel del tyskar och annat pack (läs: smålänningar) i backen och detta resulterade i att de meterhöga pucklarna kom fram tidigare än vanligt. Konstigt nog blev det ändå en rätt schysst dag med lite skön chillåkning och stekande i solen. Dock bestämde vi oss för att gå tillbaka till ett säkert kort, varför vi åkte till Sportgastein dagen efter och så fick Olof avsluta sin vistelse med ännu en trevlig dag i backen.
Olof Sportgastein
Olof är inte den enda gangstern i Sportgastein
Fast egentligen är det fel att kalla detta ett avslut eftersom detta besök blev förevigat i form av en film. Om ni surfar in på Youtube och söker på "Olof's most amazing videos" så får ni chansen att se just Olofs mest spektakulära videos (vad gillade du den översättningen av titeln, Olof? Du är ju ett sånt stort fan av sånt). Kan ju för övrigt tipsa er IMF:are om att det finns lite saker ni kanske känner igen i ovannämnda film?
Sedan är ju detta inte det enda jag har publicerat på Youtube. För ett par läste veckor sedan läste jag och Anna en kurs där vi fick i uppgift (eller snarare valde uppgiften själva) att göra en så kallad "Yearbook" - en film om vad vi utbytesstudenter har gjort här nere i Österrike. Om ni vill se den osminkade och brutala sanningen om livet i detta bromsspår i kalsongen som kallas Österrike så föreslår jag att ni går in på Youtube och skriver in "Yearbook ws 2007" i sökfältet (filmen är i två delar och del 1 är högst upp).
För er lata jävlar (ännu fler stenar i glashuset) kan jag ju lägga upp lite länkar:
Yearbook ws 2007 http://www.youtube.com/results?search_query=yearbook+ws+2007&search_type=
Olof's most amazing videos http://www.youtube.com/results?search_query=olof%27s+most+amazing+videos&search_type=
Hörs och ses!
/Gurra
Min lediga vecka
Trots att jag började ett tre-veckors-lov i fredags, så har jag knappast vart ledig den senaste veckan. Med en kombination av plugg, festande, snowboardåkande och annat blev den denna vecka en av de mest häktiska, roligaste, men även sorgligaste veckorna under tiden jag har varit här. Vi tar det hela från början.
På fredagen hade jag mina sista lektioner för terminen (här håller den på lite längre än i Sverige) och då detta även var fallet för många andra av my fellow school mates skulle det naturligtvis firas på kvällen. Efter en "ett par öl" (try a million!) inne i stan bar det av hemåt för lite sömn innan jag skulle upp och åka bräda i Bad gastein på lördag morgon. De första åken dagen därpå var minst sagt skakiga och det kändes som om man faktiskt borde ha stannat hemma. Dock lyckades jag och resten av gänget (vi var hela 7 personer denna dag) hitta på massvis med trevlig åkning, vilket gjorde att bakfyllan var som spårlöst försvunnen efter ett par timmar. Tack vare detta, ett helt makalöst väder i form av strålande sol och ca 5 minusgrader samt en grym Käsekrainer till lunch (en österrikisk ostfylld korv som inte ens Anna Skipper skulle kunna tacka nej till) blev detta en av säsongens absoluta toppdagar.
The last supper. Från vänster: jag, Per, Emil, Zigi, Martin
Efter vad som alltså blev en lyckad dag i backen slängde jag mig i princip direkt på sängen för att försöka sova någon timme innan det var dags för über-party här på campus. Detta då många av utbytesstudenterna skulle åka hem följande vecka ("läs denna", som Aftonbladet skulle ha skrivit). Det var med andra ord lite "sista" natten med gänget över det hela - och självklart dracks det därefter. Efter att ha dragit i mig öl, groggar och shots "like it was my job" och haft (p.g.a. det, månne?) en grym kväll, vaknade jag klockan 10 nästa morgon med vääärldens högsta musik typ precis bredvid sängen. Ett under att jag lyckades sova så, men kanske ett ännu större under att min granne med sin stålmannen-hörsel inte kom och klagade. Eller vad vet jag, det kanske han gjorde - jag var ju trots allt hyfsat däckad.
Söndagen sov jag inte helt oväntat bort för att istället ladda inför måndagen med ännu mer snowboardåkning på schemat. Ännu en dag in der Gasteier tal (denna gång Sportgastein) och ännu en gång på jakt efter rolig offpist. Och visst hittade jag det! Det höll dock på att kosta mig livet då jag ramlade/åkte kana ner för en bergvägg - ungefär som när Arnold åker rutschkana i ett "lerspår" i Rovdjuret - för att som tur var landa i snö och därmed klara mig helskinnad (och ja, mitt fall var från lika hög höjd som Arnolds). Någon som inte klarade sig lika bra var min kompis Per som körde in i ett träd och skadade knäet. Diagnosen blev ett töjt ledband och vila från åkningen i två veckor. Visserligen väldigt tråkigt, men det är frågan om inte det var värt det ändå då de smärtstillande pillren han fick hette något så roligt som "Voltaren Retard". Kanske bara är min uppfattning...
Fast times in Sportgastein
Som jag nämnde innan så var det många som skulle flytta den här veckan, så därför har det varit öldrickande, hejdå-kramar och tårkalas varje dag den här veckan. Även om det ärligt talat inte är så där väldans många av dem som åkt som jag är dödspolare med så känns det ändå konstigt att folk som man ändå anser vara trevliga personer bokstavligt talat försvinner ur ens liv, vilket såklart är lite sorgligt. Kan dock trösta mig med att de flesta jag brukar umgås med stannar även nästa termin.
En del, dock inte alla, av erasmusstudenterna i Salzburg, årgång 2007
I övrigt har jag som sagt pluggat trots att jag tycker att jag egentligen borde vara ledig. En av mina svenska distanskurser har börjat vilket innebär att jag måste läsa ut två böcker fram tills tisdag nästa vecka. Tur då att jag har är på god väg med att ha läst 30 sidor i den ena boken. Har även hållit på med ett projekt i en österrikisk kurs, dock ett ganska gemytligt sådant, nämligen att klippa ihop en liten film om livet som student i Salzburg (kan hända att denna film dyker upp på Youtube här framöver, så håll utkik). Lite off the topic måste jag bara ställa en lite filosofisk fråga till vem som nu orkar läsa. Det har lagts in musik från samt lyssnats mycket på soundtracket till Scarface i den här filmen. Min fråga är: hur kan ett soundtrack till världens hårdaste gangsterfilm bestå av ett gäng über-happy och kitschiga discodängor till låtar som får Jean-Pierre Barda att verka straight? Och kanske en ännu svårare följdfråga: med det sagt, hur i helvete kan detta soundtrack vara så jävla bra?! Fundera gärna på den...
Nästa vecka får jag "fint" besök av en av de tappra som lyckades ta sig ur Småland. Mer om det då...
Until then...
/Gurra
På fredagen hade jag mina sista lektioner för terminen (här håller den på lite längre än i Sverige) och då detta även var fallet för många andra av my fellow school mates skulle det naturligtvis firas på kvällen. Efter en "ett par öl" (try a million!) inne i stan bar det av hemåt för lite sömn innan jag skulle upp och åka bräda i Bad gastein på lördag morgon. De första åken dagen därpå var minst sagt skakiga och det kändes som om man faktiskt borde ha stannat hemma. Dock lyckades jag och resten av gänget (vi var hela 7 personer denna dag) hitta på massvis med trevlig åkning, vilket gjorde att bakfyllan var som spårlöst försvunnen efter ett par timmar. Tack vare detta, ett helt makalöst väder i form av strålande sol och ca 5 minusgrader samt en grym Käsekrainer till lunch (en österrikisk ostfylld korv som inte ens Anna Skipper skulle kunna tacka nej till) blev detta en av säsongens absoluta toppdagar.
The last supper. Från vänster: jag, Per, Emil, Zigi, Martin
Efter vad som alltså blev en lyckad dag i backen slängde jag mig i princip direkt på sängen för att försöka sova någon timme innan det var dags för über-party här på campus. Detta då många av utbytesstudenterna skulle åka hem följande vecka ("läs denna", som Aftonbladet skulle ha skrivit). Det var med andra ord lite "sista" natten med gänget över det hela - och självklart dracks det därefter. Efter att ha dragit i mig öl, groggar och shots "like it was my job" och haft (p.g.a. det, månne?) en grym kväll, vaknade jag klockan 10 nästa morgon med vääärldens högsta musik typ precis bredvid sängen. Ett under att jag lyckades sova så, men kanske ett ännu större under att min granne med sin stålmannen-hörsel inte kom och klagade. Eller vad vet jag, det kanske han gjorde - jag var ju trots allt hyfsat däckad.
Söndagen sov jag inte helt oväntat bort för att istället ladda inför måndagen med ännu mer snowboardåkning på schemat. Ännu en dag in der Gasteier tal (denna gång Sportgastein) och ännu en gång på jakt efter rolig offpist. Och visst hittade jag det! Det höll dock på att kosta mig livet då jag ramlade/åkte kana ner för en bergvägg - ungefär som när Arnold åker rutschkana i ett "lerspår" i Rovdjuret - för att som tur var landa i snö och därmed klara mig helskinnad (och ja, mitt fall var från lika hög höjd som Arnolds). Någon som inte klarade sig lika bra var min kompis Per som körde in i ett träd och skadade knäet. Diagnosen blev ett töjt ledband och vila från åkningen i två veckor. Visserligen väldigt tråkigt, men det är frågan om inte det var värt det ändå då de smärtstillande pillren han fick hette något så roligt som "Voltaren Retard". Kanske bara är min uppfattning...
Fast times in Sportgastein
Som jag nämnde innan så var det många som skulle flytta den här veckan, så därför har det varit öldrickande, hejdå-kramar och tårkalas varje dag den här veckan. Även om det ärligt talat inte är så där väldans många av dem som åkt som jag är dödspolare med så känns det ändå konstigt att folk som man ändå anser vara trevliga personer bokstavligt talat försvinner ur ens liv, vilket såklart är lite sorgligt. Kan dock trösta mig med att de flesta jag brukar umgås med stannar även nästa termin.
En del, dock inte alla, av erasmusstudenterna i Salzburg, årgång 2007
I övrigt har jag som sagt pluggat trots att jag tycker att jag egentligen borde vara ledig. En av mina svenska distanskurser har börjat vilket innebär att jag måste läsa ut två böcker fram tills tisdag nästa vecka. Tur då att jag har är på god väg med att ha läst 30 sidor i den ena boken. Har även hållit på med ett projekt i en österrikisk kurs, dock ett ganska gemytligt sådant, nämligen att klippa ihop en liten film om livet som student i Salzburg (kan hända att denna film dyker upp på Youtube här framöver, så håll utkik). Lite off the topic måste jag bara ställa en lite filosofisk fråga till vem som nu orkar läsa. Det har lagts in musik från samt lyssnats mycket på soundtracket till Scarface i den här filmen. Min fråga är: hur kan ett soundtrack till världens hårdaste gangsterfilm bestå av ett gäng über-happy och kitschiga discodängor till låtar som får Jean-Pierre Barda att verka straight? Och kanske en ännu svårare följdfråga: med det sagt, hur i helvete kan detta soundtrack vara så jävla bra?! Fundera gärna på den...
Nästa vecka får jag "fint" besök av en av de tappra som lyckades ta sig ur Småland. Mer om det då...
Until then...
/Gurra