Fördelen med att inte läsa böcker
Jag gick till bion utan några som helst förväntningar men gick därifrån glatt överraskad av denna film som hands down måste vara en av de bättre svenska thrillers jag någonsin sett. Den gamla klyschan "den var bra för att vara svensk" stämmer verkligen då filmen trots allt innehöll en av de saker som jag stör mig mest på med svensk film, nämligen det faktum att det alltid är samma skådisar i alla filmer som görs i detta land. Har det gjorts någon svensk film de senaste 10 åren, förutom diverse komedier, där varken Peter Haber, Mikael Persbrandt, Kjell Bergquist, Lena Endre eller Mikael Nyqiust medverkar?
Hur som helst, Män som hatar kvinnor var både välspelad, hade bra och trovärdig dialog (ytterligare en sak som svenska filmer brukar sakna) och var framförallt riktigt spännande. Just det sistnämnda kan ha mycket att göra med att jag inte har läst boken och därför inte visste vad som skulle hända. Och jag kan faktiskt inte göra annat än att vara riktigt glad att jag inte läser skönlitterära böcker, som annars skulle kunna försämra, och till och med förstöra, de trevliga filmupplevelser jag får varje gång en bok filmatiseras.
"Boken är alltid bättre än filmen", lyder en klyscha som jag ogillar skaprt. Förvisso, om man till skillnad från mig vet vad som ska hända, så är det väl kanske inte så konstigt att man tycker boken är bättre om denna nu lästes först. Det som däremot gör att jag ogillar ovannämnda uttryck är att många använder det för att hävda att en bok per definition är bättre än en film. Vad fan är det om?! Hur kan endast ord vara bättre än ord plus rörliga bilder? Klart att man kan skapa sig egna bilder i huvudet och så vidare, men kan dessa bilder verkligen överträffa riktiga bilder, undrar jag? Går det att med ord beskriva så att en person sedan kan fantisera ihop det minspel Jim Carrey använder sig av i drömscenen på restaurangen i Dum & dumare? Eller kan Samuel L. Jacksons ansiktsuttryck när han i Pulp Fiction säger repliken "does he look like a bitch?" förklaras med ord? Och hade någon människa på denna jord i sitt huvud kunnat föreställa sig scenen i Rovdjuret där Arnold och ett gäng über-hårda soldater står på rad och fullkomligt manglar sönder en hel jävla djungel med de största vapnen som någonsin skådats? Svaret på samtliga frågor är; nej, no, nein, no way Jóse, no chance Lance eller vad man nu föredrar.
Går det att beskriva den blicken med ord? Don't think so...
Och om någon nu kommer och säger: "jamen, du tycker ju så här bara för att du aldrig har läst någon bok", kan jag kontra med att jag visst har läst en bok. Flera stycken. Men till och med att se ett avsnitt av tv-serien Grey's Anatomy var en schysstare och mer givande upplevelse än att läsa någon av de böckerna.
/Gurra
Ujj, lite bitter ton där på slutet tycker jag :)
Jag vet inte vad jag ska säga i det här fallet. Jag tycker filmen var asbra, men det är ju mycket man saknar i den som var med i boken. Jag förstår givetvis att det är omöjligt att ha med allt i en film och det accepterar jag. Men det är väl den största orsaken till att folk tycker att "boken var bättre än filmen".
Dessutom tror jag det var Mikael Dahlén som sa att t.ex. Radio var en effektivare kommunikationskanal än TV. För att då anstränger man sig mer och fantiserar. Alltså får en bok likt radion igång fantasin. Tänk på den! :)
Ajaj.. gjorde en challe/sollet nu. Det var iaf jag som skrev kommentaren ovan!
Vadå? Ålen?
Brukar jag posta anonymt? Då skall jag sluta med det.
Arn-boken är bättre än arnfilmen. I filmen säger det "Arn" 253 ggr (sanning) under de första tio minuterna. Det finns fan inte med i boken.
